Har varit hemma i Halmstad över en långhelg och firat midsommar och träffat vänner och familj. Åkte hem efter morgonpasset i fredag och och hem kl tolv på kvällen och åkte hem igår, fredag. Hemma så var jag på sillmiddag hos Bea och hennes familj, åt sushi med hemma hos Maja med de andra som ska med till asien i höst, förfest och dunderrolig utgång på Mårtenssons på midsommardagen, shopping (såklart!), lunch på Hello med Micaela, fika med Karin, Sarah, Patricia och Madde, va hemma hos Ninni och pratade om allt och inget och så åt jag frukost hos mormor innan bilen tog oss tillbaka till Morgedal.
Innan vi lämnade Halmstad så körde vi först inom elgiganten och där köpte jag mig en helt egen MacBook Air som jag suktat efter i ett par veckor. Sedan så handlade vi på oss mat innan vi begav oss ut på motorvägen och tog riktning mot Norge ännu en gång. Tyvärr så blev det lite strul när vi skulle ta båten i Moss och fick därför köra upp till Oslo och snurra runt i deras centrum ett par varv innan vi åkte mot Drammen och tog den vägen hemåt istället. Så där blev det extra tid, samt att vi åkte relativt sent från Halmstad så vi var inte framme förrens klockan 2 på natten. Då slängde jag in maten i kylen och kastade mig i sängen och sov som en stock.
Men lyckan blev kort. Idag när jag startade upp min Macbook så satte jag i min externa hårddisk, och då hände något jag fasat över länge och som jag sagt flera gånger skulle vara förövande för mig; allt jag hade på min håddisk försvann!!! Alla mina bilder!!! Ända från 2006 har jag fotat och sparat, mina bilder från högstadiet, gymnasiet, balen, studenten, alla resor, säsongen i Val Thorens, BORTA! Paniken artade sig, vad var det jag gjorde för fel? Jag läste lite dåligt och förstod inte vad dem menade när de frågade om min hårddisk skulle vara det som lagrade "Time Machine", och när jag i förtvivlan ringde supporten i Sverige efter x antal minuter gråtande. Jag försökte lugnt berätta för honom vad som hänt och han gav mig någon förklaring om att formateringen hade gjort att allt försvunnit, vilket jag inte riktigt förstår. Sedan grät jag jättelänge. Mina bilder betyder allt för mig ju, och gud vad jag har lagt mycket tid på att fota. Allt. Borta.
Som tur är så har jag ju gjort fyra fotoböcker och laddat upp massa Val Thorens bilder på Facebook som jag kan spara till datorn igen och göra en fotobok på, men det är ändå inte detsamma. Helt förtvivlad. En mardröm som blev sann kan man säga.
Men nu har jag tagit mig samman, för ska gå till jobbet nu och servera igen. Fått veta att bilderna kanske går att rädda, och håller tummarna stenhård.
Innan vi lämnade Halmstad så körde vi först inom elgiganten och där köpte jag mig en helt egen MacBook Air som jag suktat efter i ett par veckor. Sedan så handlade vi på oss mat innan vi begav oss ut på motorvägen och tog riktning mot Norge ännu en gång. Tyvärr så blev det lite strul när vi skulle ta båten i Moss och fick därför köra upp till Oslo och snurra runt i deras centrum ett par varv innan vi åkte mot Drammen och tog den vägen hemåt istället. Så där blev det extra tid, samt att vi åkte relativt sent från Halmstad så vi var inte framme förrens klockan 2 på natten. Då slängde jag in maten i kylen och kastade mig i sängen och sov som en stock.
Men lyckan blev kort. Idag när jag startade upp min Macbook så satte jag i min externa hårddisk, och då hände något jag fasat över länge och som jag sagt flera gånger skulle vara förövande för mig; allt jag hade på min håddisk försvann!!! Alla mina bilder!!! Ända från 2006 har jag fotat och sparat, mina bilder från högstadiet, gymnasiet, balen, studenten, alla resor, säsongen i Val Thorens, BORTA! Paniken artade sig, vad var det jag gjorde för fel? Jag läste lite dåligt och förstod inte vad dem menade när de frågade om min hårddisk skulle vara det som lagrade "Time Machine", och när jag i förtvivlan ringde supporten i Sverige efter x antal minuter gråtande. Jag försökte lugnt berätta för honom vad som hänt och han gav mig någon förklaring om att formateringen hade gjort att allt försvunnit, vilket jag inte riktigt förstår. Sedan grät jag jättelänge. Mina bilder betyder allt för mig ju, och gud vad jag har lagt mycket tid på att fota. Allt. Borta.
Som tur är så har jag ju gjort fyra fotoböcker och laddat upp massa Val Thorens bilder på Facebook som jag kan spara till datorn igen och göra en fotobok på, men det är ändå inte detsamma. Helt förtvivlad. En mardröm som blev sann kan man säga.
Men nu har jag tagit mig samman, för ska gå till jobbet nu och servera igen. Fått veta att bilderna kanske går att rädda, och håller tummarna stenhård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar